Berättade Johanna att någon sagt om min klass. Det skulle du också vara om du gick i den! Den är fan grym.
Efter en otrolig seg dag med förmiddagslektioner med en väldigt fin ljuspunkt i form av en utbristning av en av thailändarna, så var det dags för lunch.
Jag har kommit fram till att det är väldigt roligt att äta lunch i klassrummet med mina kära klasskamrater. De ofantligt löjliga konversationerna som uppstår på grund av att ingen riktigt känner varandra och inte kan lära känna varandra särskild djupt på grund av det lilla problemet som kallas språket, är inte tråkiga om man säger så.
En extremt rolig taiwanes blev helt shockad över att jag inte hade en pojkvän ("Men du är ju så vacker!" skriker hon mig rakt i ansiktet. (Jag är inte riktigt hundra varför, men jag kände mig extremt förolämpad istället för smickrad. Ja, det är något fel på mig.)) och krävde att veta varför.
Ville inte ens försöka förklara att det inte finns någon anledning förutom att jag inte känner för att ha en pojkvän (eller träffat någon som är lika nördig och impulsiv som jag, som t.ex. flyttar till andra sidan jorden för ingen mindre anledning än att jag inte ville plugga på universitetet. Vilket jag tekniskt sett nu gör fast i Japan...tänkte inte riktigt igenom det där.), när de inte ens kan smälta idén med "sambo".
Blev avbruten i mitt fina svar ("Ehh...") av att Sofia, Anton (de andra svenskarna i min klass) och Makoto (Halvjapan och svensk som går i en mycket högre klass.) kommer in och förklarar att Ramen ställlet de skulle äta på hade stängt.

Nu börjar konversationer på snabb svenska och resten av klassen hänger inte med. Jag hade tidigare nämt till taiwanesen att Johanna funderade på att kanske bli översättare i framtiden, så helt plötsligt avbryter hon oss och börjar vilt gestikulera och säga: "Nu borde Johanna vara här!!!"
Nu var det svenskarna som fattade noll.
"Jaha, ehh...varför då?"
"Då kunde hon översätta!"
"Va?!"
"Det ni säger, till oss!"
...
"Oookej."

3 min senare: Johanna kliver in i klassrummet. Taiwanesen skiner som en sol. Jag dör av skratt.
Johanna stannar ett tag och jag snor lite godis. Yum, yum.

Eftermiddagslektionerna var för en gångs skull inte som en tandläkarborr genom örat. Det var skitkul! I princip spenderades båda lektionerna med att diskutera olika saker (t.ex. att läraren vi har var en party-pingla i sina unga dar (När hon var ung sa hon. Jag svär till alla gudar jag inte tror på att hon är 25. MAX.) och därför dricker hon inte mycket alkohol idag. Och hon åt alltid kebab mitt i natten efter att ha festat i Spanien.
Nu vet ni det med.

Ooh, jag blev bjuden på den GODASTE. CHOKLADEN. JAG. NÅGONSIN. HAR. ÄTIT. Jag trodde först att hon jag fick den av försökte lura på mig något äckligt p.g.a hennes min. I have never been more wrong. Jag var uppe bland molnen i ca 5 minuter innan jag drog ner mig själv för att diskutera med läraren om det verkligen är billigare för kvinnor om man går på bio på onsdagar.
Det är det.

Nu vet ni vart jag kommer vara nästa onsdag.




Den gladaste tjej jag någonsin träffat. Det är förövrigt hon som är det extrema taiwanesen.



Mamma innan du säger nått, jag har redan ätit min lunch och slängt skräpet. Vem dricker bara juice till lunch?