Har kommit fram till att antingen:

 

A. Jag är för smart för TV-spel.

 

B. Spel-skapare är dåliga när det kommer till story.

 

C. Jag tittar alldeles för mycket på TV och kan alla sätt en historia kan utvecklas på utantill.

 

 

Hur mycket jag än vill tro att det är A, så skulle jag nog satsa mina pengar på C.

Det råkade bli en sista bokrea-beställning från bokus.se. Råkade jag svär.

Sen visade det ju sig att jag glömt att att Maxi också hade bokrea...men det blev bara en bok!

Är du inte på topp runt nålar och ska ha något med dem att göra?

Ta med mig på egen risk.

För jag kommer skratta åt din vånda.

Det har några männskor lärt sig den hårda vägen.

 

När det var min tur var jag lugn som en filbunke.

Hur vet man att filbunken är lugn? Tänk om filbunken skriker i tystnad? Tänk om filbunken har fru och barn och man äter upp filbunken?

 

Det finns få saker som är roligare än att se Hanna och Monika (Fiollärare) spela fiol tillsammans. Vivaldi blandas men höga protester, små ilskna tjut och ett par "Varför?" och lika många "Därför!". 

Däremot kommer jag nog aldrig vilja spela efter dem igen.

Det känns bara inte bra att gå från "riktiga" låtar till "lunka på, lunka på...".

Spelade lite extra efteråt med Hanna och sedan hade vi nog det konstigaste three-way telefonsamtalet med Anna.

Undra hur det lät från Anna sida när en minut spenderades men att Hanna petade mig på näsan och jag gnällde på henne att sluta.

 

Har äntligen lyckats se klart Oscarsgalan och jag blev inte imponerad!

Skyfall vann Best Original Song och det var det enda jag brydde mig om. För den var bäst. Det var för övrigt Adeles tal också.

 

På tal om Bond så har jag ända sedan den lanserades velat ha ett nagellack från OPI's "50 years of Bond, Skyfall Collection" kollektion.

Men eftersom jag då inte hade jobb (a.k.a. pengar) velade jag lite för länge och "Golden Eye" sålde slut.

Men skam den som ger sig!

 

Kollade runt och hittade till slut en sida, som inte nog med att de sålde den, den var 50 kr billigare också!
Jag beställde hem den och gick ock la mig (kl. var ca 3 på morgonen, man har ett udda schema när man jobbar natt. Fråga mig bara om Rammstein.)

Vaknade av att ett okänt nummer promt ville få tag i mig och meddela att tyvärr hade de varit mindre smarta och nagellacket var slut hos återförsäljaren.

Men om jag ville kunde jag få "The Bondette Mini Kit" för samma pris p.g.a. besväret fast den egentligen är dubbelt så dyr.

"För samma pris? För ett kit som innehåller de lacket jag vill ha plus tre andra om än i mindre format? Låter bra tycker jag!"

 

Dagen efter fick jag de i posten. Service, you are doing it right!

 

 

Du ser på första X-men-filmen med scenen när Magneto sliter ett tåg i bitar och skrot och metall flyger överallt (även Wolverine och Rouge) och din arbetskollega utbrister:

 

"Jag kan bara tänka på hur jobbigt det där kommer bli att städa upp."

 

 

Episode 1 (Make it Reign) -

(5 minuter senare)

- Varför får de bara välja mellan manliga modeller?

(10 minuter efter det)

-*Facepalm*

 

Episode 2 (Heroic Proportions) -

THEY MADE SUPERHEROES!!! And they all sucked! Exept for one.

And he didn't even win. Booo!!!

 

Episode 3 (When Hell Freezes Over) -

-"It punches you in the face with how bad it sucks."

Hahahaha word!

 

Episode 4 (Eye Candy) -

Värdelösa. Hela gänget. Skicka hem hälften. Minst.

Hur failar man med godis?!

 

Episode 5 (Two Heads Are Better Than One) -

No words. Har aldrig haft så många tävlande som jag vill ska försvinna.

Det här är defenitivt den säsong som har de sämsta deltagarna någonsin.

Har för första gången på två månader en längre period av ledighet. Hela sex dagar!

 

Förutom jobb så har jag lyckats klämma in träning och nöjen lite här och var.

Och plugg, otroligt nog!

Medan Anna och Hanna var duktiga och pluggade riktiga ämnen (Nationalekonomi och kinesiska) satt jag där med min körteori och ställde otroligt dumma frågor.

-"Om ett övergångsställe är bevakat...vad betyder det? Är det en kamera där? WHAT DOES IT MEAN?!"

-"..."

De var väldigt hjälpsamma och spenderade en längre period på att förklara vänsterblinkningen i rondeller.

För det finns ingen logik i det om du frågar mig.

 

 

I sin sanna mening visade sig måndagen betyda slutet på slöheten och slappandet.
Jag hade inte fått mycket till sömn på hela natten och blev väckt första gången av min käre bror som skulle ta sig till sin praktik och det ända jag kommer ihåg är ljud.
Höga ljud. Av dörrar som smäller.
Andra gången väcktes jag av ett sms där det frågades om jag sökte jobb.
Ja var svaret och en stund senare sitter jag igenom en genomgång av elsäkerhet.
Och bilder på älgar som blivit påkörda av tåg.
Och hade sedan prov på det.

And now I kind-of-sort-of think I may have a job?

 

+ Jag hittade en 10:a på Max! :D

Söndagsplanerna blev ändrade så jag och pappa bakade lussebullar.

 

Idag firades mamma efter att ha fyllt år tidigare i veckan.

Det blev en liten samling med mycket fika och skoj.

Födelsedagsbarnet bestämde sig förövrig att det var ett perfekt tillfälle att bli fin i håret och satte mig kusin i arbete. När hon ändå var i gång så bad jag henne toppa mitt hår och klippa till luggen.

Två timmar senare hittar mamma fortfarande hår som jag dragit över hela huset, för det måste ju vara jag eftersom det alltid har varit mitt hår som har kamikaze-tendenser. Nevermind att jag klippte mig inne i badrummet precis som hon och såg till att borsta av mig innan jag klev ut.

 

 

Tar jag i mitt hår blir det ramaskri. Borsta jag det förföljer hon mig med dammsugaren.

 

...men jag nöjer mig med att jag tydligen är en naturbegåvning i att hålla i stråken.

 

Jag har nog aldrig varit så produktiv som jag var i onsdags. Det känns som om jag hann med allt.

Först på dagens lista var min allra första fiollektion. Japp, det har äntligen blivit av. En livslång dröm som jag nu är redo att ta tag i, med väldigt mycket hjälp från Hanna.

Inte nog med att Hanna fixade så att jag fick träffa läraren, hon var även snäll nog att låna ut sin egen fiol. Men hon gjorde det ganska klart vad som skulle hända om den skulle råka ut för en olycka.

Själva lektionen gick fantastiskt. Fick hoppa fram hela 4 lektioner vilket gör mig mer stolt än vad jag förtjänar eftersom "studieplanen" är för de som är ca 6 år.

Efter ett biobesök mötte jag Hanna inne på Bokia och det bars av till Violinmakaren för att Hanna behövde en ny sträng och jag ville titta på fioler.
Ut kom vi med en ny stäng och två extra fioler som jag fick låna för att testa och se vad jag tyckte om. Inte den smartaste iden vi haft eftersom vi blev tvungna att traska i kylan och in i simhallen konkandes på sammanlagt tre fioler.

Konstiga blickar, nej då!

 

Jag skaffade mig en blogg för att själv kunna hålla koll på mitt liv eftersom mitt minne inte vill vara med i leken alla gånger. Det går ju inte så bra om jag aldrig uppdaterar...
 
Så nu blir det en sammanfattning :D

Torsdag 29/11 : Anna kom över och tillsammans försökte vi oss på pannbiff med klyftpotatis. Vi hann även med att se en film vid namn "Voodoo Academy".
Det var bland det tråkigaste och underligaste jag någonsin sett. Den blev klassad som en rival till "The Room" och om det inte säger dig något så har du ett väldigt tragiskt liv. Eller ett lyckad liv, är inte riktigt hundra.

 -

Fredag 30/11 : Filmkväll hos Otto. På kvällens lista stod Battlefield Baseball, den sämsta japanska film som sorgligt nog någonsin klippts ihop. Det var en röra från början till slut. Och inte en bra sådan.

Sen när alla farit hemåt startade Otto "Far Cry 3" som var det första jag någonsin sett av den spel-serien. Slutade med att jag blev arg på all ologiskt som hände (bl.a. att man inte kunde plocka upp kniven man kört in i en killes bröst eller det faktum att samma snubbe som utförde knivdådet var samma snubbe som 1 minut tidigare fick sin bror dödad för att han inte vågade springa ifrån människor som försökte döda honom. Genius.) och distraherade mig själv genom att fundera om figuren som följde med var en man med kjol eller kvinna med skägg.

-

Måndag 3/12 : For och simmade en andra gång med Hanna. Lika trevligt denna gång speciellt när vi lekte pärlor i musslor. Eller Hanna var en pärla men min mussla (flytande badleksak) var tydligen för liten för att accepteras. Hmm...vi säger väl det.
Efter det blev det att fara hem till mig och sätta igång med att göra dumplings.
Säger här och nu att det är något jag inte kommer att göra om på ett bra tag!
"THREE...EXTREMES" var dock en överaskning som film. Riktigt bra även fast jag bara förstod en av de tre kortfilmerna. Seriöst en av de få saker jag kan säga att jag är bra på är att förstå konstiga meddelanden och udda tolkningar, men i det här fallet kan Japan och Korea gå och ta sig. Det var bara Hong Kong som made any sense och det var för att det var HELT UPPENBART att kvinnan tillagade foster. För de VISADE att hon tillagade foster!

Igår var så random, men awesome.
Var och simmade/badade med Hanna på simhallen efter att det bestämts lite tvärt dagen innan. Köpte ett "BADA BADA BADA BADA BADA" kort. Det hette så! Fast de kallade det för BADA x5.
Att bada var superkul eftersom jag inte rört mig på ca hundra år och lite mindre irriterande för det var simskola hela tiden och det plaskade runt små vilsna barn överallt.
I bastun diskuterades allt från skräckfilm till religiösa abnormaliteter. Jag tror vi lyckades skrämma bort två kvinnor...

Fick även reda på att det var ett helvete att ta sig hem till Hanna med buss. Inte ens människorna som jobbade med bussar hade någon aning om vart hennes busshållplats låg.

Kvällen avslutades men kusinen framför TV:n för jag hade inte sett "Men in Black III". Den var asbra! Tvåan sög ju väldigt mycket så jag blev positivt överraskad.
Jag lyckades lista ut en plot point lååångt innan den hände och det kan vara för att det var obvious men jag tänker ta det som att det var jag som är awesome.

Det är någon dag över en månad sedan jag landade säkert men dödstrött i lilla gamla Umeå.
Efter kramar och välkommen hem hälsningar satte jag prompt ner i soffan och slog på TV:n. Det var Sammy jag saknat mest. (Våran TV är en samsung)
Kommer inte ihåg vad som gick just då men det är inte det viktiga. Att mötas igen efter en så lång tid, det var vad jag väntat på.

I en månad har jag inte gjort så mycket förutom att träffa vänner och kollat runt lite efter jobb. Och kollat på TV så klart. Men nu har krafter samlats ihop och det är dags att gå vidare.
Jag säger officiellt tillsvidare adjö till Japan med ett "One Piece" maraton.
Jag ska äntligen ta tag i det igen och se ikapp de ca 300 avsnitt jag ligger efter. Eller det blir ju ca 450 efter som jag ska se om ända från "Skypiea Saga".

And now...back to anime!

Idag fick vi tillbaka proven. Det gick faktiskt bra. Hahaha okej, grammatiken sög.

Men det gör den ju alltid. 

 

Vi fick reda på vad vi fick på de individuella proven men inte slutresultaten. Körde lite snabb matte (lite sitter ännu kvar) och jag var hundra på att jag klarat mig. Tills läraren bestämde sig för att påminna om att hon kommer ringa alla som inte klarade sig för att prata lite one on one. 

Då blev jag osäker igen.

Men hittills har matte aldrig ljugit.

...Bara när jag räknat fel.

 

Hon skulle ringa innan kl 6 på kvällen och nu är kl halv 6.

Tror det är lugnt.

 

Tänker sitta här med mobilen vid min sida ett tag till för säkerhetsskull.