Bucket List: JAPAN
Too sweet to eat...
AWESOME!
Efter några timmar vandrande i regn, så blev vi lite trötta. Med vi menar jag oss tjejer. Så vi delade upp oss och efter att noga kolla upp vart tågen gick så stannade Aria kvar och resten drog vidare för mer shopping.
Det är så mycket att se överallt att man inte hänger med! Jag tror inte ni förstår hur jättejobbigt det är. XD
När vi väl alla samlats hemma igen så visade de sig att även om jag spenderat mer pengar hade Aria köpt mer grejer. Dit kommer vi lätt att fara igen.
Första dagen i Japans huvudstad
Efter en 2 timmar lång tågresa var vi här. Har kommit fram till att mig nya favorit transport medel är Shinkansen. Världens snabbaste tåg, ja tack!
Efter lite biljett trubbel var vi på väg mot hotellet i en taxi. Det är ett fint litet ställe, som är nära till allt, men som du tyvärr måste klättra upp för typ 40 trappor för att nå. Vi bor för tillfället i rummet "Ume" (Plommon), är det ödet eller är det ödet?
Där vi bor ligger awesome nog väldigt nära ALLT! SÅ vi bestämde oss för att hålla ihop alla fyra till en början och kolla runt stället. Vi hittade massor av skoj men bestämde oss runt fem tiden att dela på oss. Johanna och Maja drog på kareoke och jag och Aria, efter ett snabbt doughnut besök, tog tåget till Shibuya.
Jag kunde inte fatta hur mycket folk det var! Folk överallt. Aja, hittade en klädbutik i Shibuya109 som jag lätt kunde spendera flera tusen i. Men lät bli...tillsvidare.
Trodde inte jag skulle sakna dig, men det har jag gjort. I alla fall din tendens att ha stl 36. Kom hem med resans första shopping bestående av en tröja och ett jävligt boss halsband.
P.S. Ja, Aria led genom varenda klädaffär.
TOKYO
Osaka City
Pokémon Centret låg först på listan. Det spenderades inte alls lika mycket som jag trodde att det skulle göras. Det är väl possitivt...?
Men en hel del blev det. Men bara på nödvändiga saker som juice, choklad och gosedjur. :D
Förutom det så var det inget särskilt på schemat, så vi strosade mest runt och kollade på saker som vi inte ville betala för.
Hittade så mycket i Disney Store, men eftersom vi ska till Disneyland i Tokyo så lät jag bli. Det gjorde ont i hjärtat.
Hos Namco slängde vi bokstavligt talat bort pengar på att vinna ingenting. Det sög! Spelade lite spel och förlorade för att Aria vägrade hjälpa mig skjuta ihjäl det där sabla fladdermössen!
Igen med tiderna, seriously Japan!
Efter allt stoj återvände vi hem. Till kära Sverige! För där fanns det glass.
All in all, an awesome day!
JELLYFISHES! Jellyfishes everywhere!
Det var fiskar överallt! Det är ett utav världens största aquarium och det var awesome.
Ända sedan jag såg "Hjälp, jag är en fisk" när jag var liten så har jag velat förvandlas till en fisk (eller nå liknande) och simma runt i all oändlighet (snarare tills jag dör).
Om jag reinkarneras vill jag bli en manet men om det bara är för stunden vill jag förvandlas till:
Like a boss!
Det blev mycket bilder och filmning till kamerans minne tog slut. Det vare värt!
Vid en tidpunkt påpekde Aria att det bara var ca 150 meter kvar till utgången, vilket gav mig smärre panik eftersom jag inte sett några maneter än! Den största anledningen till varför jag var här.
Men det visade sig att den sista delen var dedikerat helt till de mest underbara varelser i världen!
Faila man så faila man...
Damn you, Lars Alexanderson!
DIE ALREADY!!!
Broder gick det lite bättre för, men inte mycket!
And this Ladies and Gentlemen, är vad alla våra pengar kommer gå åt i Tokyo.
Arkadspel FTW!¨
Fuck that shit!
När jag skulle hämta upp Aria på flygplatsen, vilket tog hundra år, så gjorde jag lite people watching. En massa asianter som snart blev fler när ett flyg från Korea landade.
Och en random kille som jag inte vet vart han kom ifrån. Det var inte killen i sig som intresserade mig utan mangan han hade i händerna.
Den femte boken av min absoluta favorit manga, xxxHolic (på japanska så klart). Funderade ett tag på att helt spontant gå fram och klappa han på axeln och säga bra jobbat!
Tills jag insåg att det bara var tre flyg som han kunde vänta på: Ett från Paris, Helsinki eller Guam.
Eftersom jag ärligt inte vet vart Guam ligger och det låter för exotiskt för att passa hans utseende så struntar vi i det.
Vilket betyder att oddsen ligger på att han var:
a. Fransos
b. Finsk
c. Svensk
Har hittat den!!!
Äntligen! Har äntligen hittat den metod jag borde använda mig av för att lära mig språk! Glöm glosor och flashcards, böcker och grammatikövningar.
Film! Min största kärlek, jag må hata dubbade filmer men idag har jag ändrat mig i övningssyfte.
Efter avslutningen var det bestämt att det skulle bli Gyoza-party (Gyoza = Kinesisk maträtt) hemma hos en klasskompis. Min käre broder bestämde sig för att inte följa med. Synd för honom för de som var där ville gärna träffa honom plus att alla fattade engelska så han skulle inte haft några problem.
His loss!
Vi lagade mat och hade hur kul som helst. Maten slutade upp jättegod, fast det skulle man nog inte tro med tanke på hur det såg ut. Tänk små hjärnor inpackade i sladdrig hud. Mmm...hahaha det var asgott jag lovar! XD
Paraply-paret once more!
Under tiden vi åt satte vi på Bau-san's TV (OMG TV, how I have mssed you!) och tittade på vad vi antog var japanskt Idol för utlänningar. (?!)
En massa människor från olika länder sjöng låtar på japanska och tävlade om vem som sjöng bäst. En svensk var med. Han hette Bengt Olsson och var 64 år gammal.
Han vann inte, det gjorde en Amerikan.
Nu till min uppenbarelse! Efter Idol-programmet visade de en film. Och inte vilken film som helst, utan Fantastic Four. Jag tycker igentligen inte att filmen är särskilt bra, men den är sjukt underhållande och jag ser den varje gång den går på TV. På grund av det (och det inte så originella manuset) så kan jag i princip alla repliker någorlunda utantill. Jag vet typ vad de säger.
Så vi såg hela den och pratade och larvade oss undertiden.
Ämnen som kom upp under filmen var t.ex. : Hur bli The Thing hård om han är gjord av sten? Hur kan han någonsin ha sex med en normal kvinna? Varför zoomar de in på Jessica Albas bröst stup i kvarten?
Hur The F4 låter på japanska (filmat med min lilla kamera):
Hänger inte med i livet!
Det händer så jävla mycket hela tiden!
Jag kan inte fatta att en hel termin är över.
Idag var det avslutning och lovet har officiellt börjat. Hade betygsnack och sedan fick alla i klassen hålla varsitt litet tal. Jättemysigt. :D
Skolans Rektor.
Det bjöds på mat.
Det togs nå enormt mycket bilder så jag ger er de här på mig och min mentor och den andra tja...paraply fight?
Mamma ta det lugnt, brodern har landat.
Idag gick smidigt som en väloljad cykel. Ett fenomen inte en enda japan verkar ha hört talas om. (Jag menar, jag vet att oljan sinar men det finns nog en droppe eller två till din kedja. Tro mig.)
Klev upp 06:30 (!!!) och begav mig till Kansai International Airport. Hann sova lite på den sammanlagt 2 och en halv timme långa resan och tjänade nästan 100 kr på att köpa en tur och retur biljett. Visste inte att det gick. :D
Kom fram ca 20 minuter för tidigt men passade på att ta reda på vilken busshållplats bussen hem gick från och köpa Arias biljett.
Fattar ingenting... :D
Titta på bilden här nedan. En fin bild med ett enkelt välkommen med ett tema som representerar landet.
Vad fan tänkte Danmark med sitt: "Welcome to Copenhagen, the city of sin and seduction!"
Visade sig inte spela någon roll att jag kom tidigt, eftersom Aria istället för kl. 10 kom ut kl. 11 för att han hade skrivit på deklareringspapperna att han hade godis i väskan och de inte tyckt att det var en tillräcklig beskrivning. Men allt lugnt, efter en kommentar ("Oh, that's a lot of candy!") var han fri att traska vidare.
Tog buss hem och efter en dusch slutade Aria upp som de flesta resenärer:
Uppdatering om vilken fantastisk syster jag är!
Notera: hans säng.
Jag har sovit på en futon i fem månader. En futon = en madrass på golvet.
Plus, eftersom vädret i detta land har det värsta fallet av schizofreni jag någonsin sett så kan det ibland bli riktigt kallt.
Så han får min filt också.
Nu kräver jag ett tempel till min ära.
Det får gärna vara färdigbyggt till sommaren.
First visitor in Japan, coming soon!
"What do we do now, Buffy?"
Proven är över, lovet har tekniskt sätt börjat och allt rullar på.
Det ända som varit någorlunda konsekvent har varit studier och Buffy.
Det bestämdes för ett tag sen att ett Buffy-maraton var ett måste. Och eftersom jag var den som i princip memoriserat alla avsnitt, med några blindspots här och var, valde jag ut 21 av mina favorit avsnitt som playlist. Skulle kunna valt allihop men 7 säsonger med 144 avsnitt finns det tyvärr ingen tid för.
Idag var det över. De tre sista avsnitten på listan var det avsnitt jag sett flest gånger (6x08 - Tabula Rasa) och den dubbla serie-finalen (7x21/22 - End of days, Chosen).
Där på slutet när Buffy höll sitt "do or die"-, "It's now or never" tal, ni vet det där talet som på ett eller annat sätt alltid kommer med överallt, kan jag stolt tala om att jag började gråta. Ett perfekt slut för en inte helt perfekt serie. Fantastiskt.
Det spelar ingen roll hur snygg Dean Winchester från Supernatural är, hur fenomenalt par Mulder och Scully från Arkiv X är, eller hur magiskt allt från Förhäxad var.
Buffy the Vampire Slayer är och kommer alltid vara, enligt mig, den bästa TV-serien någonsin.
