"Alla i den där klassen är ju så kära i varandra..."
Berättade Johanna att någon sagt om min klass. Det skulle du också vara om du gick i den! Den är fan grym.
Efter en otrolig seg dag med förmiddagslektioner med en väldigt fin ljuspunkt i form av en utbristning av en av thailändarna, så var det dags för lunch.
Jag har kommit fram till att det är väldigt roligt att äta lunch i klassrummet med mina kära klasskamrater. De ofantligt löjliga konversationerna som uppstår på grund av att ingen riktigt känner varandra och inte kan lära känna varandra särskild djupt på grund av det lilla problemet som kallas språket, är inte tråkiga om man säger så.
En extremt rolig taiwanes blev helt shockad över att jag inte hade en pojkvän ("Men du är ju så vacker!" skriker hon mig rakt i ansiktet. (Jag är inte riktigt hundra varför, men jag kände mig extremt förolämpad istället för smickrad. Ja, det är något fel på mig.)) och krävde att veta varför.
Ville inte ens försöka förklara att det inte finns någon anledning förutom att jag inte känner för att ha en pojkvän (eller träffat någon som är lika nördig och impulsiv som jag, som t.ex. flyttar till andra sidan jorden för ingen mindre anledning än att jag inte ville plugga på universitetet. Vilket jag tekniskt sett nu gör fast i Japan...tänkte inte riktigt igenom det där.), när de inte ens kan smälta idén med "sambo".
Blev avbruten i mitt fina svar ("Ehh...") av att Sofia, Anton (de andra svenskarna i min klass) och Makoto (Halvjapan och svensk som går i en mycket högre klass.) kommer in och förklarar att Ramen ställlet de skulle äta på hade stängt.
Nu börjar konversationer på snabb svenska och resten av klassen hänger inte med. Jag hade tidigare nämt till taiwanesen att Johanna funderade på att kanske bli översättare i framtiden, så helt plötsligt avbryter hon oss och börjar vilt gestikulera och säga: "Nu borde Johanna vara här!!!"
Nu var det svenskarna som fattade noll.
"Jaha, ehh...varför då?"
"Då kunde hon översätta!"
"Va?!"
"Det ni säger, till oss!"
...
"Oookej."
3 min senare: Johanna kliver in i klassrummet. Taiwanesen skiner som en sol. Jag dör av skratt.
Johanna stannar ett tag och jag snor lite godis. Yum, yum.
Eftermiddagslektionerna var för en gångs skull inte som en tandläkarborr genom örat. Det var skitkul! I princip spenderades båda lektionerna med att diskutera olika saker (t.ex. att läraren vi har var en party-pingla i sina unga dar (När hon var ung sa hon. Jag svär till alla gudar jag inte tror på att hon är 25. MAX.) och därför dricker hon inte mycket alkohol idag. Och hon åt alltid kebab mitt i natten efter att ha festat i Spanien.
Nu vet ni det med.
Ooh, jag blev bjuden på den GODASTE. CHOKLADEN. JAG. NÅGONSIN. HAR. ÄTIT. Jag trodde först att hon jag fick den av försökte lura på mig något äckligt p.g.a hennes min. I have never been more wrong. Jag var uppe bland molnen i ca 5 minuter innan jag drog ner mig själv för att diskutera med läraren om det verkligen är billigare för kvinnor om man går på bio på onsdagar.
Det är det.
Nu vet ni vart jag kommer vara nästa onsdag.
Den gladaste tjej jag någonsin träffat. Det är förövrigt hon som är det extrema taiwanesen.
Mamma innan du säger nått, jag har redan ätit min lunch och slängt skräpet. Vem dricker bara juice till lunch?
Studier och allt annat
Johanna som snällt följde med mig till Universitetscaféterian och försökte plugga. Jag tror inte faktumet att hon stirrade in i väggen mest hela tiden hjälpte. :)

Dai's Kitchen



Förra måndagen. Nu igen idag skas det traskas dit bort och käkas pizza. Jag älskar set-erbjudanden samt sallad och pomme frites buffé. Och efterrätt. Det är det bästa jag vet.
Efter fyra månaders frustration så var det dags...
Har äntligen pallat köpa mig en riktig plånbok. Problemet var aldrig pengarna, utan snarare att japaner inte vet vad ordet diskret betyder. Det här var den tamaste jag hittade och den har både "Frills" och "Rosett".
"Man vill ju typ ge dem ett svärd och ba döda mig...eller nått."
Och jag håller med till 100%. Vi hade även denna fredag "Kyoto Bunka" lektion och det var awesome. Vi fick se fler filmer om hur de fixar håret och smink och hur allmänt BADASS de är.

Plus att jag (om jag vore Japan och/eller ens ville ha detta som karriär) klarar en utav de viktigaste kriterierna för att bli Geiko:
Jag är under 160 cm lång.
Wiehoo första gången det är ett plus. Synd bara att det inte är något för mig.
Men jag visade min allt mer märkbara japanska sida med att spendera en fredagkväll med att plugga.
Inte nog med att jag gick i skolan till 15:10 (Åh nej, så sent!) så traskade jag hela vägen till KFC (Kentucky Fried Chicken, anyone?) vilket tar typ en halvtimme från oss och satte mig ner och pluggade glosor i fyra timmar. (Och åt så klart, helvetes god kyckling de har!)
Har kommit fram till att jag inte får så mycket gjort hemma med alla distraktioner så jag provar på lite nytt.
Provade Universitets Cafét som jag ok, minus poäng för allt oljud p.g.a ombyggnationer. Det är förhoppningvis över för jag ska dit igen imorgon. Ja, på en lördag. Sen var det Universitets Biblioteket som var awesome! Varmt och skönt. Far nog dit igen på måndag.
Sedan det ultimata japanska: plugga på en snabbmatskedja. Why? Who knows. Funka iallafall tills jag fick världens huvudvärk som kan bero på fyra timmars tryckande med ca 500 glosor.
Hoppade in varje"Konsum" och "ICA" på vägen hem (trooo mig det finns några stycken) på jakt efter flashcard till mitt framtida Kanji pluggande men nix, fanns ingenstans.
Sökandet forsätter imorgon.
När min hjärna inte försöker sig på självantändning.
"And that is when time stood still..."
På tal om inget så satte jag mig ner för att plugga på universitetets bibliotek i onsdags. Det var så skönt med ett varmt rum och mjuka stolar. Satt där i ca 5 timmar och fick en massa gjort. Funderar på att bosätta mig där nu.
Lätt att jag far tillbaka.
Vet ännu inte vad helgen har att bjuda på men fan vad det ska pluggas iallafall!
"Potluck"
Fredagkväll: Knytkalas med klassen
Mat från världens alla hörn (Fast mest östasien.):
Hemma gjorda Gyoza
Trångt var det, men väldigt mysigt
Hade bjudit med en av våra lärare som tog med sin 4-årige son.
Bubble Milk Tea
6 kilo Svenskt godis
Av någon anledning hamnade all öl framför mig som inte drack någon.
En bild säger mer än 1000 ord...
Kortet som räddade mig från den illaluktande bläckfisken.
Här lärs alla klasskamrater det fina spelet "Hej, Knekt"
"Kråkorna i det här landet är VÄLDIGT stora så var på er vakt..."
Efter lunch på fredagar har jag extra lektioner i Kyoto Bunka (Bunka = Kultur). Det är sjukt intressanta lektioner och jag lär mig något varje gång. Plus att Johanna också har lektionerna så vi lallar runt en hel del och garvar åt allt som är rent ut knäppt (vilket i Japan är i princip allt).
Det första man gör innan dessa lektioner är att sockra upp sig rejält. Då blir allt genast mycket roligare.
Then you just roll. Denna lektion hade vi kommit till Maiko och Geiko (tänk Geishor, som är i Tokyo, fast i Kyoto). Vi fick titta på film och det var awesome. Hade aldrig pallat dock, det verkade jättejobbigt.
Det bästa med lektionen var den viktiga läxan jag lärde mig (enligt läraren är det en av de viktigaste sakerna att komma ihåg i Japan):
Är det inte meningen att fredag ska vara början på helgen?
Pust! Att det kan hända så mycket på en och samma dag! Fredagen var awesome från början till slut men det tog mig hela lördagen att återhämta mig. :D
Fredag förmiddag: Ge läraren en hjärtattack.
Först vill jag bara nämna att östasiater i allmänhet verkar vara mycket (MYCKET) mer vidskepliga än vad man är van vid i Sverige. På torsdagslektionen hade vi pratat med vår lärare om spöken och hon berättade att hon en gång vid ett tempel sett ett. Spöke asså. Tja, vi svenskar satt lite förvirrade om hon menade allvar eller inte medan resten av klassen (mest Taiwaneserna) började snabbt diskutera hur hemskt och läskigt det måste ha varit.
Vet inte riktigt vad jag ska göra med den här biten av information.
I alla fall berättade vi det för fredagsläraren. Hon blev skiträdd. Inte nog med att vi alla på våran väldigt begränsade japanska försökte förklara detta, precis när läraren visar hur mycket gåshud hon fått och att hon tycker att det hela är väldig läskigt, flimrar TV:n bakom henne till. Det blir tyst i ca 2 sekunder och sedan börjar kalabaliken. Alla börjar hysteriskt skrika till läraren att vända sig om (förutom svenskarna förstås, jag personligen höll på att skratta ihjäl mig själv.) och läraren i sin skräck duckar ner på golvet. Efter några minuter när hon tar modet till sig att stänga av TV:n så går allt sakta men säkert tillbaka till det normala.
Så helvetes jävla kul det hela var!
You are tearing me apart, Wikipedia!
Att bara kunna slå upp snabbt och enkelt är så underskattat.
Nu ska jag sova middag och hoppas på en ljusare framtid när jag vaknar upp och inser att jag måste ta mig igenom skolan halvt sovandes imorgon.
Hare så trevligt, vår onskefulla värld!
Banana...B.A.N.A.N.A...Banana
"Och så for dom dit tog henne..."
När vi skulle dra våra två sjukdomar ur en hög med papper så fick vi svenskar exakt likadana sjukdomar: Hosta och snuva. Och nej men ser man på, vietnameserna fick likadana som varandra också. Efter det så skulle vi dra varsin färg på pinne (dude don't ask) och jag drog grön och parades därmed ihop med Yu-san. På ca fem minuter drog vi våra dialoger och sedan skulle vi byta partner genom att dra en ny färg. Inte nog med att vi parades ihop igen vi drog även en en gång grön. Sweet mitt liv är magiskt.
Lunchen avslutades fint med att jag desperat sökandes efter ord försökte förklara koncepted adoption för en taiwanes. Hon hade frågat mig om Johanna var svensk och grejen är att de inte riktigt fattar det här med adoption. Så jag sa att: "Jo hon är svensk, men du ser hennes föräldrar är inte hennes riktiga men de är hennes föräldrar och ja de for liksom till Sri Lanka och tog hem henne." Det klarnade lite i hennes ögon och hon började freniskt nicka. Jag tror jag fick henne att förstå.
Det är också möjligt att hon nu tror att Johanna är kidnappad.
多きテストは終わって、私はうれしい。
Vi spelade Kanji domino idag. Det säger mycket när japanerna kan spela domino med sina bokstäver. Alltså "tecken + tecken = bokstav". Do you see what I have to live with? Förvånandsvärt roligt var det iallafall. På tisdagslektionerna har vi grupparbete och imorgon ska vi vara klara till 100% och hålla våra tal. Megauppvisningen är om några veckor och den ser jag inte fram emot. Fick min text rättad av Johanna igår och av min lärare idag och det känns som om en stor säck med potatis lyfts från mina axlar. Nu är det bara att köra på och memorisera.
Men som om det inte var nog så har vi också prov imorgon. Visseligen bara på kapitel 31-35 men...Ah just ja och Kanji quiz.
Det finns ingen gräns när det kommer till läxor i detta land.
Should I be worried?
Went on a walk yesterday and well, I don't know. We live right next to a big river and I have seen the strangest shit going on by this riverside in these last months.
Some of the incidents include:
- One guy standing in the middle of a small island singing at the top of his lungs while violently rocking forward and backwards.
- A mexican standoff between three cats.
- A random guy giving me a can of beer.
- Two old men racing on either side of the river.
And then we have today. I was walking back home when I see three guys in the process of making a movie. From my angle I tried to figure out the scene. Here is were I get confused. Because it really looked really strange. So this is what I got.
Either they were:
a. Filming a fighting scene
b. A rape scene
c. Or a fighting scene ending with a rape scene
Sooo...should I be worried?
Curse my inability to resist the bright colors of Cartoons to hell!
Är det barnsligt?
Kanske.
Bryr jag mig?
Inte ett skit.
Det flesta program jag ser är igentligen inte ens för barn. They're just drawn that way. (Men några är det definitivt.)
Så till mitt nuvarande dilema. Jag behöver inga fler besattheter ok! Men nu råkar det vara så att en go' vän från UIG har rantat på om den nya MLP serien. I google it, go what the hell is this and watch the first episode.
And Fuck.
As they say about drugs: One time is enough...and you are hooked forever.
Min nya idol:
Senbazuru: 80 Cranes (Week 2)
-
BEVIS
Horror Movie + Doughnuts = My Kind of Night!
Is this really what the should be teaching us?
Ord jag ska kunna för det här kapitlet (I'm not complaning (I love these words), just find it odd: